Bjurholms — CPI Kommunrapport

### Bjurholms kommun: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Bjurholms kommun uppvisar en oroande låg poäng på Corruption Perception Index (CPI) med endast 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller bristande transparens. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 45,1 % av den totala faktureringen på 377,967,767 SEK mellan 2022 och 2024, sticker ut i datan. Frågor kring upphandlingsprocesser och beroendet av lokala aktörer kräver vidare granskning.

Analys: Bjurholms kommun, en av Sveriges minsta kommuner med endast 21 ledamöter i kommunfullmäktige, styrs av en koalition bestående av Moderaterna (M), Liberalerna (L), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD). Med en jämn mandatfördelning mellan de största partierna (M och S med 29 % vardera) finns en teoretisk balans i beslutsfattandet, men den låga CPI-poängen på 20/100 signalerar att det kan finnas strukturella eller processrelaterade brister. Enligt CPI-faktorerna är det leverantörsjäv som står för hela poängsättningen (20.0), medan andra riskindikatorer som jäv, maktkoncentration och revisionsbrister inte flaggas.

Den ekonomiska datan visar att kommunens totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till 377,967,767 SEK, fördelat på 3,960 fakturor och 100 leverantörer. Det som framstår som särskilt anmärkningsvärt är koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer. De fem största leverantörerna står för 45,1 % av den totala summan, där Nybos Bygg AB (org.nr 5590688668) ensamt mottagit 76,226,345 SEK genom 294 fakturor, motsvarande cirka 20 % av den totala faktureringen. Snittbeloppet per faktura för denna leverantör ligger på 259,273 SEK, vilket är betydligt högre än flera andra aktörer på topp-15-listan, såsom Umeå Energi Aktiebolag (org.nr 5560978602) med ett snitt på 29,038 SEK per faktura.

En annan aspekt som sticker ut är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Av de tio leverantörer som identifierats med nätverkskopplingar är majoriteten verksamma i endast en eller ett fåtal kommuner, exempelvis Öråns Gräv & Schakt Aktiebolag (org.nr 5564586286) och Johanssons Taxi i Bjurholm AB (org.nr 5563598480), som mottagit 14,253,281 SEK respektive 7,345,619 SEK. Detta väcker frågor om huruvida upphandlingsprocesserna i Bjurholm är tillräckligt konkurrensutsatta eller om det finns ett överdrivet beroende av lokala aktörer, vilket potentiellt kan påverka prisbilden och kvaliteten på de tjänster som köps in.

Det är också värt att notera att vissa leverantörer har mycket höga snittbelopp per faktura. Exempelvis har DRSMA Sverige AB (org.nr 5566824982) mottagit 13,149,955 SEK genom endast 8 fakturor, vilket ger ett snitt på 1,643,744 SEK per faktura – en summa som är avsevärt högre än genomsnittet bland topp-15-leverantörerna. Även om ingen specifik anomali har flaggats i datan, kan sådana mönster indikera behovet av att granska de underliggande avtalen och upphandlingarna för att säkerställa att de följer gällande regelverk.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5-leverantörerna står för 45,1 % av den totala faktureringen, vilket kan tyda på begränsad konkurrens i upphandlingsprocesserna. - Beroende av lokala aktörer: Många flaggade leverantörer, såsom Nybos Bygg AB (76,226,345 SEK) och Förskolan Norrskenet i byn AB (7,293,167 SEK), är verksamma i endast en kommun, vilket kan påverka transparensen och konkurrensen. - Höga snittbelopp per faktura: Leverantörer som DRSMA Sverige AB (snitt 1,643,744 SEK/faktura) och Länstrafiken i Västerbotten Aktiebolag (snitt 788,890 SEK/faktura) uppvisar mycket höga belopp per faktura, vilket bör granskas närmare. - Låg CPI-poäng: Med en poäng på 20/100, driven av leverantörsjäv (20.0), finns en tydlig indikation på att rutiner kring leverantörsrelationer behöver ses över.

Slutsats: Bjurholms kommun står inför utmaningar kopplade till sin låga CPI-poäng på 20/100 och den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer. Även om datan inte visar direkta bevis för oegentligheter, pekar mönstren på potentiella risker i form av begränsad konkurrens och beroende av lokala aktörer. Transparency Sweden uppmanar till en djupare granskning av upphandlingsprocesserna och leverantörsavtalen för att säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett transparent och effektivt sätt. Frågor kring hur avtalen med aktörer som Nybos Bygg AB och DRSMA Sverige AB har tilldelats förtjänar särskild uppmärksamhet.