Degerfors — CPI Kommunrapport

### Degerfors Kommun: Lågt CPI-poäng Väcker Frågor om Leverantörskoncentration

Sammanfattning: Degerfors kommun uppvisar ett anmärkningsvärt lågt CPI-poäng på 21 av 100, vilket placerar dem långt under genomsnittet för svenska kommuner i Transparency Internationals korruptionsindex. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, särskilt lokala aktörer, samt en flaggad anomali hos Socialstyrelsen, pekar på potentiella risker i upphandlingsprocesserna. Denna analys granskar datan för att identifiera mönster och områden som kräver vidare utredning.

Analys: Degerfors kommuns totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till 964,158,396 SEK, fördelat på 3,678 fakturor och 100 leverantörer. En första observation är den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer: 53,8 % av de totala utgifterna går till de fem största leverantörerna. Karlskoga Kommun (197,711,115 SEK) och Degerforsbyggen AB (163,177,588 SEK) står för en betydande del av dessa belopp, vilket i sig inte är ovanligt med tanke på samarbeten mellan kommuner och lokala bolag. Dock väcker den höga koncentrationen frågor om huruvida konkurrensen i upphandlingar är tillräcklig för att säkerställa kostnadseffektivitet och transparens.

En annan aspekt som sticker ut är CPI-faktorn "Leverantörsjäv" med ett värde på 20,0, vilket är den enda faktorn som avviker markant från noll i datan. Detta, kombinerat med att flera lokala leverantörer – såsom Degerforsbyggen AB, Degerfors Energi AB (18,344,300 SEK) och GT Bygg i Degerfors Aktiebolag (12,179,117 SEK) – är flaggade för nätverkskopplingar, indikerar en risk för att lokala intressen kan påverka upphandlingsbeslut. Även om det inte finns några direkta bevis för oegentligheter, är det relevant att undersöka hur dessa relationer hanteras och om det finns tillräckliga kontrollmekanismer för att undvika intressekonflikter.

En specifik anomali i datan är betalningarna till Socialstyrelsen, där endast tre fakturor motsvarar ett högt belopp på 7,246,440 SEK. Detta avviker från mönstret hos andra leverantörer, där fakturabeloppen oftare är mer jämnt fördelade över tid och antal transaktioner. Det kan finnas legitima skäl till detta, såsom specifika projekt eller bidrag, men det höga genomsnittliga beloppet per faktura motiverar en närmare granskning av vad dessa betalningar avser.

Slutligen är det värt att notera att Degerfors kommun styrs av en koalition mellan Vänsterpartiet (32 % av mandaten), Socialdemokraterna (23 %) och Moderaterna (13 %), vilket ger en tydlig majoritet till vänsterblocket. CPI-faktorn "Maktkoncentration" på 1,1 är låg, men i kombination med det låga totala CPI-poänget kan det vara relevant att undersöka hur politiska beslut kring upphandlingar fattas och om det finns tillräcklig insyn från oppositionen.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 53,8 % av betalningarna går till topp-5 leverantörer, vilket kan tyda på begränsad konkurrens i upphandlingar. - Flaggade lokala leverantörer: Flera lokala aktörer som Degerforsbyggen AB (163,177,588 SEK) och Degerfors Energi AB (18,344,300 SEK) är markerade för nätverkskopplingar – hur säkerställs opartiskhet i dessa relationer? - Anomali hos Socialstyrelsen: Tre fakturor för totalt 7,246,440 SEK avviker från normen – vad ligger bakom dessa betalningar? - Hög leverantörsjäv-poäng: CPI-värdet på 20,0 för leverantörsjäv signalerar en risk för intressekonflikter som bör granskas närmare.

Slutsats: Degerfors kommuns låga CPI-poäng på 21 av 100 är en tydlig indikator på att det finns områden inom upphandling och transparens som kräver uppmärksamhet. Den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer, särskilt lokala aktörer, samt anomalin med Socialstyrelsens fakturor, är faktorer som motiverar en djupare granskning. Transparency Sweden uppmanar till en öppen dialog om hur upphandlingsprocesserna fungerar i praktiken och hur kommunen säkerställer att konkurrens och opartiskhet upprätthålls. Utan att dra förhastade slutsatser är det tydligt att det finns frågor som förtjänar svar för att stärka förtroendet för den kommunala förvaltningen.