Fagersta — CPI Kommunrapport

### Fagersta kommuns låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Fagersta kommun uppvisar ett lågt CPI-poäng på 25 av 100, vilket indikerar en hög risk för korruption enligt Transparency Internationals index. En tydlig koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 74,9 % av den totala faktureringen, samt flaggade lokala leverantörer, skapar behov av en närmare granskning. Denna analys belyser mönster i datan och ställer frågor om upphandlingsprocesser och transparens.

Analys: Fagersta kommuns CPI-poäng på 25 av 100 är anmärkningsvärt lågt och placerar kommunen i en riskzon för korruption och oegentligheter. En central faktor i detta är poängen för leverantörsjäv, som står på 20,0, medan andra indikatorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister inte visar några avvikelser. Detta pekar på att riskerna primärt är kopplade till relationerna mellan kommunen och dess leverantörer, snarare än interna strukturer eller personliga kopplingar.

En granskning av den ekonomiska datan visar att den totala faktureringen mellan 2022 och 2024 uppgår till 1,515,760,965 SEK, fördelat på 3,876 fakturor och 100 leverantörer. Det som sticker ut är den extrema koncentrationen av betalningar, där topp-5 leverantörerna står för 74,9 % av den totala summan. Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (org.nr 2220001552) ensamt mottar 821,867,141 SEK över 749 fakturor, vilket motsvarar över hälften av den totala faktureringen. Även Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) och Västanfors Västervåla församling (org.nr 2520040524) mottar betydande summor, 143,845,188 SEK respektive 119,329,763 SEK, med relativt få fakturor i förhållande till beloppen.

Ytterligare en aspekt som väcker frågor är de flaggade lokala leverantörerna. Tio leverantörer, inklusive Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, Västanfors Västervåla församling och Brukskontoret i Fagersta kommun AB (org.nr 5592257298), är markerade för sina lokala kopplingar och mottar sammanlagt stora belopp. Exempelvis har Kooperativ hyresrättsförening TryggaHem i Fagersta (org.nr 7696407647) en anomali i form av endast två fakturor men ett högt belopp på 6,686,662 SEK. Detta kan tyda på enstaka, stora transaktioner som avviker från normala betalningsmönster och bör granskas närmare.

Slutligen är den politiska fördelningen i kommunen relativt fragmenterad, med Socialdemokraterna (S) som största parti med 10 mandat (29 %) följt av Vänsterpartiet (V) med 9 mandat (26 %) och Sverigedemokraterna (SD) med 8 mandat (23 %). Det splittrade styret, där S, M, C och L samverkar, kan påverka beslutsfattandet kring upphandlingar. Även om ingen maktkoncentration eller jäv har identifierats i datan, kan den låga CPI-poängen och leverantörskoncentrationen ändå indikera behov av ökad transparens i hur beslut fattas och hur avtal sluts.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 74,9 % av faktureringen, med Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (821,867,141 SEK) som dominerande mottagare. Är upphandlingsprocesserna tillräckligt konkurrensutsatta? - Lokala leverantörer: Tio flaggade leverantörer med lokala kopplingar mottar stora summor, exempelvis Västanfors Västervåla församling (119,329,763 SEK) och Brukskontoret i Fagersta kommun AB (24,877,002 SEK). Finns det risk för favorisering av lokala aktörer? - Anomalier i fakturering: Kooperativ hyresrättsförening TryggaHem i Fagersta har endast 2 fakturor men ett belopp på 6,686,662 SEK. Vad ligger bakom dessa transaktioner? - Lågt CPI-poäng: Med 25 av 100 och en leverantörsjäv-poäng på 20,0 framstår Fagersta som en kommun med hög risk. Hur arbetar kommunen för att stärka transparensen i upphandlingar?

Slutsats: Fagersta kommuns låga CPI-poäng på 25 av 100, kombinerat med en extrem koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och flaggade lokala aktörer, ger anledning till fortsatt granskning. Även om datan inte visar direkta bevis på oegentligheter, är mönstren kring leverantörsrelationer och faktureringsavvikelser tillräckligt tydliga för att motivera frågor om hur upphandlingar genomförs och övervakas. Transparency Sweden uppmanar till en djupare analys av dessa riskindikatorer för att säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett transparent och rättvist sätt.