Goteborg — CPI Kommunrapport

### Göteborgs låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Göteborgs kommun uppvisar ett oroande lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket signalerar betydande risker för korruption enligt Transparency Swedens granskning. Särskilt leverantörskoncentrationen, där 31,1 % av den totala faktureringen på 19,3 miljarder SEK mellan 2022 och 2024 går till de fem största leverantörerna, sticker ut som en central fråga. Denna analys belyser mönster och anomalier i datan som förtjänar vidare utredning.

Analys: Göteborgs kommuns CPI-poäng på 20 av 100 är anmärkningsvärt lågt och indikerar enligt Transparency Swedens bedömning en hög risk för korruptionsrelaterade problem. En av de mest framträdande faktorerna i datan är leverantörsjäv, som står för hela poängsättningen på 20,0 i CPI-faktorerna. Detta pekar på att relationerna mellan kommunen och dess leverantörer kan vara problematiska, även om andra faktorer som jäv, maktkoncentration och revisionsbrister inte uppvisar några avvikelser i nuläget.

En djupare granskning av ekonomiska data visar att den totala faktureringen mellan 2022 och 2024 uppgår till 19,332,765,410 SEK, fördelat på endast 100 leverantörer och 3,468 fakturor. Av dessa belopp går 31,1 % till de fem största leverantörerna, där KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) ensamt står för 2,916,080,651 SEK över 42 fakturor, med ett genomsnittligt fakturabelopp på 69,430,492 SEK. Detta är det högsta snittbeloppet bland alla leverantörer och en av 19 identifierade anomalier i datan. Även andra leverantörer som Försäkrings AB Göta Lejon (org.nr 5164018185) med ett snitt på 49,922,699 SEK per faktura och Älvstranden Utveckling AB (org.nr 5566597117) med 35,202,334 SEK per faktura sticker ut med extremt höga belopp per transaktion.

Ytterligare en observation är att flera av de flaggade leverantörerna, såsom Älvstranden Utveckling AB, Försäkrings AB Göta Lejon och Göteborg & Co AB (org.nr 5564280369), är lokala aktörer med verksamhet i enbart en eller ett fåtal kommuner. Dessa leverantörer har tillsammans fakturerat Göteborgs kommun för över 2 miljarder SEK under den granskade perioden. Även om detta inte nödvändigtvis innebär oegentligheter, väcker det frågor om huruvida upphandlingsprocesserna är tillräckligt konkurrensutsatta och om det finns risk för att lokala nätverk får oproportionerligt stort inflytande över kommunens resurser.

Slutligen noteras att antalet fakturor per leverantör varierar kraftigt. Medan vissa aktörer som Renova Aktiebolag (org.nr 5561083337) och Pysslingen Förskolor och Skolor AB (org.nr 5560354309) har över 100 fakturor vardera med lägre snittbelopp, har andra som Försäkrings AB Göta Lejon endast 9 fakturor men med extremt höga belopp. Denna ojämnhet i transaktionsmönster kan vara en indikation på olika typer av avtal eller betalningsstrukturer, men det förtjänar att granskas närmare för att säkerställa att betalningarna är motiverade och transparenta.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 31,1 % av den totala faktureringen på 19,3 miljarder SEK går till de fem största leverantörerna, vilket kan indikera bristande konkurrens i upphandlingar. - Extrema snittbelopp per faktura: Leverantörer som KPA Pensionsservice Aktiebolag (69,430,492 SEK/faktura) och Försäkrings AB Göta Lejon (49,922,699 SEK/faktura) uppvisar mycket höga belopp per transaktion, vilket bör granskas för att säkerställa att betalningarna är rimliga. - Lokala leverantörer med stora kontrakt: Flaggade aktörer som Älvstranden Utveckling AB (492,832,670 SEK) och Göteborg & Co AB (341,473,758 SEK) är verksamma i få kommuner, vilket väcker frågor om konkurrens och upphandlingsprocesser. - Lågt CPI-poäng driven av leverantörsjäv: Poängen på 20,0 för leverantörsjäv är den enda avvikelsen i CPI-faktorerna och bör prioriteras för vidare analys av relationerna mellan kommunen och dess leverantörer.

Slutsats: Göteborgs kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100 är en tydlig varningssignal som kräver vidare granskning, särskilt med tanke på den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer och de extremt höga snittbeloppen per faktura hos flera aktörer. Även om datan inte visar direkta bevis för oegentligheter, pekar mönstren på potentiella risker i upphandlingsprocesser och leverantörsrelationer. Transparency Sweden uppmanar till en djupare utredning av de identifierade anomalierna för att säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett transparent och rättvist sätt.