Gullspang — CPI Kommunrapport

### Gullspångs kommun: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Gullspångs kommun uppvisar en oroande låg CPI-poäng på 25 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller brister i transparens. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 66,5 % av den totala faktureringen, samt flera flaggade lokala leverantörer, kräver närmare granskning. Transparency Sweden belyser dessa faktorer för att bidra till en öppen diskussion om kommunens upphandlingsprocesser.

Analys: Gullspångs kommuns CPI-poäng på 25 av 100 placerar den i en kategori som signalerar betydande risker för korruptionsrelaterade problem. Även om specifika faktorer som jäv, maktkoncentration och familjekopplingar inte visar några avvikelser (alla på 0,0), är leverantörsjäv en framträdande indikator med ett värde på 20,0. Detta antyder att det kan finnas kopplingar mellan kommunen och vissa leverantörer som behöver utredas ytterligare för att säkerställa att upphandlingar sker på rättvisa grunder.

En djupare titt på ekonomiska data avslöjar att kommunens totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till 307 966 826 SEK, fördelat på 4 422 fakturor och 100 leverantörer. Det som sticker ut är den höga koncentrationen av betalningar till topp-5 leverantörerna, som står för 66,5 % av det totala beloppet. Mariestads kommun (org.nr 2120001686) är den största mottagaren med 106 624 223 SEK över 458 fakturor, vilket ger ett snitt på 232 804 SEK per faktura. På tredje plats finner vi KHF Gullspång-Hova äldrebostäder (org.nr 7696203657) med 24 749 040 SEK över endast 13 fakturor, vilket resulterar i ett mycket högt snitt på 1 903 772 SEK per faktura. Denna koncentration och de höga snittbeloppen per faktura hos vissa leverantörer kan indikera en beroendeställning eller brist på konkurrens i upphandlingsprocesserna.

Vidare har flera lokala leverantörer flaggats för nätverkskopplingar, vilket innebär att de har begränsad verksamhet i andra kommuner och därmed potentiellt starka band till Gullspång. Exempelvis har KHF Gullspång-Hova äldrebostäder, Töreboda kommun (org.nr 2120001678) och Runnäs b AB (org.nr 5564540689) betydande betalningar på mellan 3,5 och 24,7 miljoner SEK, samtidigt som de är verksamma i högst tre kommuner. Detta väcker frågor om huruvida upphandlingarna har varit tillräckligt öppna för externa aktörer eller om lokala relationer har påverkat beslutsfattandet.

En specifik anomali som sticker ut är betalningarna till Aarsleff Pipe Technologies AB, där ett belopp på 2 862 243 SEK betalats över endast två fakturor. Detta höga belopp i förhållande till antalet fakturor kan tyda på en engångsbetalning för ett stort projekt, men det bör granskas för att utesluta oegentligheter eller bristande dokumentation. Sammantaget pekar dessa mönster på en risk för att kommunens resurser inte fördelas på ett optimalt sätt, även om inga direkta bevis för korruption framkommit i datan.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 66,5 % av faktureringen, vilket kan indikera brist på konkurrens. Hur säkerställs att mindre aktörer får möjlighet att delta i upphandlingar? - Flaggade lokala leverantörer: Flera leverantörer, såsom KHF Gullspång-Hova äldrebostäder (24 749 040 SEK) och Töreboda kommun (15 529 886 SEK), har begränsad verksamhet i andra kommuner. Finns det risk för att lokala relationer påverkar beslutsfattandet? - Anomali hos Aarsleff Pipe Technologies AB: Ett belopp på 2 862 243 SEK över två fakturor kräver förklaring. Vad ligger bakom dessa betalningar, och hur dokumenterades upphandlingen? - Lågt CPI-poäng (25/100): Den låga poängen, särskilt driven av leverantörsjäv (20,0), signalerar behov av förbättrad transparens. Vilka åtgärder planerar kommunen för att stärka förtroendet?

Slutsats: Gullspångs kommun står inför utmaningar kopplade till sin låga CPI-poäng på 25 av 100 och den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer. Även om datan inte visar direkta bevis för jäv eller korruption, pekar mönster som leverantörsjäv, flaggade lokala aktörer och specifika anomalier på områden där transparensen kan förbättras. Transparency Sweden uppmanar till en fortsatt granskning av kommunens upphandlingsprocesser för att säkerställa att skattemedel används på ett rättvist och effektivt sätt. Frågan kvarstår: hur kan Gullspång stärka konkurrensen och minska riskerna för beroendeställningar i framtiden?