Jonkoping — CPI Kommunrapport

### Jönköpings låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Jönköpings kommun uppvisar ett anmärkningsvärt lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar betydande risker för korruption enligt Transparency Swedens bedömning. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, tillsammans med flera lokala aktörer och höga snittbelopp per faktura, sticker ut i datan. Denna analys granskar de ekonomiska mönstren och ställer frågor om hur upphandlingsprocesserna säkerställs i kommunen.

Analys: Jönköpings kommun har under perioden 2022–2024 hanterat en total fakturering på 7,775,882,495 SEK fördelat på 3,824 fakturor till 100 leverantörer. En första observation är den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer, där topp-5 leverantörerna står för 27,3 % av den totala summan. KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) toppar listan med betalningar på 906,132,202 SEK över endast 43 fakturor, vilket ger ett snitt på 21,072,842 SEK per faktura – en summa som avviker kraftigt från genomsnittet. Liknande mönster ses hos andra leverantörer som Wästbygg Entreprenad AB (org.nr 5560830829) med ett snitt på 8,398,045 SEK per faktura och Internationella Engelska Skolan i Sverige AB (org.nr 5564624368) med 7,296,218 SEK per faktura. Dessa höga belopp per faktura kan indikera stora enskilda projekt eller avtal, men de motiverar också en närmare granskning av hur upphandlingarna har strukturerats.

En annan aspekt som sticker ut är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Företag som Bostads Aktiebolaget VätterHem (org.nr 5560123704) med betalningar på 215,016,658 SEK och YLAB Larssons Bygg AB (org.nr 5564808847) med 126,539,598 SEK är verksamma i ett begränsat antal kommuner, vilket kan tyda på en stark lokal förankring. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men det väcker frågor om huruvida konkurrensen i upphandlingsprocesserna är tillräcklig. Är det så att lokala aktörer systematiskt gynnas, eller finns det objektiva skäl till deras dominans i kommunens betalningsflöden?

CPI-faktorerna visar att leverantörsjäv är den enda indikatorn som avviker, med ett värde på 20,0. Detta kan kopplas till den höga koncentrationen av betalningar och de lokala leverantörernas framträdande roll. Övriga faktorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister ligger på 0,0, vilket i sig är positivt, men det låga totala CPI-poänget på 20/100 signalerar ändå en bredare oro för hur transparenta och rättvisa processerna är i kommunen. Det är också noterbart att visselblåsarindexet ligger på 0,0, vilket kan antyda att det saknas rutiner eller incitament för att rapportera oegentligheter.

Slutligen är det värt att reflektera över antalet leverantörer i förhållande till den totala faktureringen. Med endast 100 leverantörer för en så stor summa som nära 7,8 miljarder SEK framstår marknaden som relativt koncentrerad. Detta kan bero på kommunens storlek och specifika behov, men det öppnar också för frågor om huruvida mindre aktörer ges möjlighet att delta i upphandlingar eller om det finns strukturella hinder för konkurrens.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 27,3 % av den totala faktureringen, vilket kan indikera en begränsad konkurrens i upphandlingarna. - Extrema snittbelopp per faktura: Leverantörer som KPA Pensionsservice Aktiebolag (21,072,842 SEK/faktura) och Wästbygg Entreprenad AB (8,398,045 SEK/faktura) uppvisar mycket höga belopp, vilket bör granskas för att säkerställa att avtalen är marknadsmässiga. - Dominans av lokala leverantörer: Flaggade aktörer som Bostads Aktiebolaget VätterHem (215,016,658 SEK) och YLAB Larssons Bygg AB (126,539,598 SEK) är verksamma i få kommuner, vilket väcker frågor om konkurrensneutralitet. - Lågt CPI-poäng: Ett värde på 20/100 signalerar en generell risk för korruption och bristande transparens som kräver vidare utredning. - Leverantörsjäv som ensam avvikelse: Med ett värde på 20,0 i CPI-faktorn för leverantörsjäv bör fokus läggas på att granska relationerna mellan kommunen och dess största leverantörer.

Slutsats: Jönköpings kommun uppvisar flera mönster i sin ekonomiska data som förtjänar ytterligare granskning, särskilt gällande den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer och den framträdande rollen för lokala aktörer. Det låga CPI-poänget på 20/100 understryker behovet av att säkerställa att upphandlingsprocesserna är transparenta och konkurrensfrämjande. Transparency Sweden uppmanar till en djupare analys av de identifierade riskindikatorerna för att klargöra om det finns strukturella eller processuella brister som behöver åtgärdas. Frågan kvarstår: hur kan kommunen garantera att dess avtal och betalningar sker på lika villkor för alla potentiella leverantörer?