Kramfors — CPI Kommunrapport

### Kramfors kommun under lupp: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Kramfors kommun uppvisar en oroande låg CPI-poäng på 27 av 100, vilket placerar dem långt under genomsnittet för svenska kommuner. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 44,1 % av den totala faktureringen på 668,6 miljoner SEK mellan 2022–2024, samt flera lokala leverantörer med stora belopp, signalerar potentiella risker. Denna analys granskar datan för att identifiera mönster och områden som kräver vidare utredning.

Analys: Kramfors kommuns CPI-poäng på 27/100 är anmärkningsvärt låg och indikerar en ökad risk för korruption eller bristande transparens i den offentliga hanteringen. En av de mest framträdande faktorerna i CPI-bedömningen är leverantörsjäv, som står på 20,0, vilket pekar på att det kan finnas otillräckliga kontrollmekanismer kring hur avtal tilldelas och betalningar fördelas. Samtidigt är maktkoncentrationen bedömd till 7,0, vilket kan kopplas till att Socialdemokraterna (S) innehar 44 % av mandaten (18 av 41) i kommunfullmäktige och styr tillsammans med Vänsterpartiet (V). Detta skapar en situation där beslutsfattandet potentiellt kan vara mindre diversifierat.

När det gäller ekonomiska transaktioner framstår koncentrationen av betalningar som särskilt anmärkningsvärd. Topp-5 leverantörerna – Krambo Aktiebolag (102,3 MSEK), KPA Pensionsservice Aktiebolag (66,0 MSEK), Kramfast AB (65,5 MSEK), Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten (31,0 MSEK) och Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen (30,1 MSEK) – står för 44,1 % av den totala faktureringen på 668,6 MSEK. Krambo Aktiebolag och Kramfast AB, båda lokala aktörer verksamma enbart i Kramfors enligt datan, har tillsammans mottagit över 167 MSEK, vilket motsvarar en betydande del av kommunens upphandlingar. Är dessa belopp rimliga i förhållande till de tjänster som levererats, och hur har upphandlingsprocesserna sett ut för att säkerställa konkurrens?

Ytterligare anomalier framträder i betalningar till leverantörer med få fakturor men höga belopp. Socialstyrelsen har exempelvis mottagit 6,9 MSEK över endast 3 fakturor, Höga Kusten destinationsutveckling AB 4,4 MSEK över 2 fakturor och Nordvik Utbildningar AB 4,3 MSEK över 3 fakturor. Dessa transaktioner sticker ut och väcker frågor om vad dessa betalningar avser och om de har granskats tillräckligt. Vidare är flera av de flaggade leverantörerna, såsom Krambo Aktiebolag, Kramfast AB och VTG Entreprenad AB (21,6 MSEK), lokala aktörer med verksamhet i få kommuner, vilket kan indikera en risk för beroendeförhållanden eller begränsad konkurrens.

Slutligen är det värt att notera att datan inte visar några direkta jäv-kopplingar eller nätverkskopplingar, och jäv-raten ligger på 0,0. Detta är positivt, men det låga visselblåsarindexet (0,0) kan tyda på att det saknas mekanismer eller incitament för att rapportera oegentligheter. Hur säkerställs att anställda och medborgare känner sig trygga att lyfta eventuella problem?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 44,1 % av total fakturering (668,6 MSEK), med Krambo Aktiebolag (102,3 MSEK) och Kramfast AB (65,5 MSEK) som dominerande lokala aktörer. Hur garanteras konkurrens i upphandlingar? - Anomalier i betalningar: Leverantörer som Socialstyrelsen (6,9 MSEK över 3 fakturor) och Höga Kusten destinationsutveckling AB (4,4 MSEK över 2 fakturor) har få transaktioner men höga belopp. Vad avser dessa betalningar, och har de granskats? - Låg CPI-poäng och leverantörsjäv: Med en CPI-poäng på 27/100 och en leverantörsjäv-faktor på 20,0 finns en tydlig risk för otillräcklig kontroll i upphandlingsprocesser. Vilka åtgärder vidtas för att stärka transparensen? - Lågt visselblåsarindex: Ett index på 0,0 kan indikera brist på rutiner för att rapportera oegentligheter. Finns det planer på att införa starkare skydd för visselblåsare?

Slutsats: Kramfors kommuns låga CPI-poäng på 27/100, i kombination med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal lokala leverantörer och flera anomalier i faktureringen, pekar på behovet av en djupare granskning av upphandlingsprocesser och transparensrutiner. Även om datan inte visar direkta bevis för oegentligheter, är riskindikatorerna tillräckligt tydliga för att motivera vidare utredning. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn och efterlyser svar på hur kommunen arbetar för att säkerställa rättvis konkurrens och robusta kontrollmekanismer i sin verksamhet.