Kungalv — CPI Kommunrapport

### Lågt CPI-värde i Kungälv: Leverantörskoncentration och höga fakturabelopp väcker frågor

Sammanfattning: Kungälv kommun har ett anmärkningsvärt lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar en hög risk för korruption enligt Transparency Swedens granskning. Med en total fakturering på över 4,79 miljarder SEK mellan 2022 och 2024 och en koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, framträder ett mönster som kräver närmare analys. Särskilt höga snittbelopp per faktura hos vissa leverantörer och en betydande andel lokala aktörer flaggas som potentiella riskområden.

Analys: Kungälv kommuns CPI-poäng på 20 av 100 placerar kommunen i en riskzon för korruption och oegentligheter i den offentliga hanteringen. Poängen drivs delvis av en hög leverantörskoncentration, där 30,7 % av den totala faktureringen på 4,791,615,803 SEK går till de fem största leverantörerna. Bland dessa sticker KPA Pensionsservice Aktiebolag ut med betalningar på 441,126,238 SEK över 47 fakturor, vilket ger ett snitt på 9,385,665 SEK per faktura – en summa som är betydligt högre än genomsnittet för kommunens 3,898 fakturor.

Vidare framträder ett mönster av extremt höga snittbelopp hos flera andra leverantörer. Mark & Energibyggarna i Göteborg Aktiebolag har till exempel ett snitt på 12,585,749 SEK per faktura (totalt 151,028,985 SEK över 12 fakturor), medan Bohus Räddningstjänstförbund ligger på 7,869,772 SEK per faktura (totalt 157,395,438 SEK över 20 fakturor). Dessa belopp kan vara motiverade av stora projekt eller tjänster, men den låga frekvensen av fakturor i förhållande till summorna väcker frågor om hur upphandlingar och betalningar kontrolleras. Är dessa summor resultat av väl dokumenterade avtal, eller finns det brister i uppföljningen?

En annan aspekt som förtjänar uppmärksamhet är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Företag som Kungälv Energi Aktiebolag (207,743,621 SEK), STRANDSKOLAN, Montessoriföreningen i Kungälv (107,205,494 SEK) och Mona Hurtig Skol AB (88,918,715 SEK) är alla verksamma i ett begränsat geografiskt område, ofta enbart i Kungälv eller ett fåtal kommuner. Även om lokala leverantörer kan vara naturliga samarbetspartners, kan en hög koncentration av lokala aktörer öka risken för beroendeförhållanden eller otillbörliga kopplingar. Hur säkerställs att upphandlingarna sker på lika villkor och att konkurrensen inte begränsas?

Slutligen noteras att CPI-faktorn för leverantörskoncentration står för hela riskvärdet (20,0), medan andra faktorer som jäv, revisionsbrister och familjekopplingar ligger på 0,0. Detta kan tyda på att kommunen har rutiner för att undvika direkta intressekonflikter, men det låga totalvärdet på CPI indikerar att andra strukturella risker, såsom maktkoncentration eller bristande transparens, kan vara närvarande. Hur hanteras dessa risker i praktiken?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 30,7 % av betalningarna går till topp-5 leverantörer, vilket kan indikera begränsad konkurrens i upphandlingar. - Extrema snittbelopp per faktura: Leverantörer som Mark & Energibyggarna i Göteborg Aktiebolag (12,585,749 SEK/faktura) och KPA Pensionsservice Aktiebolag (9,385,665 SEK/faktura) har anmärkningsvärt höga belopp – är dessa betalningar väl motiverade och dokumenterade? - Dominans av lokala leverantörer: Många flaggade aktörer, såsom Kungälv Energi Aktiebolag (207,743,621 SEK) och Mona Hurtig Skol AB (88,918,715 SEK), är lokala. Hur säkerställs att upphandlingar inte favoriserar lokala aktörer på bekostnad av konkurrens? - Lågt CPI-värde: Ett värde på 20 av 100 signalerar strukturella risker – vilka åtgärder vidtas för att stärka transparensen i kommunens processer?

Slutsats: Kungälv kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och anmärkningsvärt höga snittbelopp per faktura, pekar på potentiella risker i hanteringen av offentliga medel. Även om datan inte visar direkta bevis för oegentligheter, motiverar mönstren en djupare granskning av upphandlingsprocesser och betalningsrutiner. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn och vidare utredning för att säkerställa att kommunens resurser används på ett effektivt och rättvist sätt. Hur kan Kungälv stärka sina rutiner för att minimera dessa risker?