Leksands — CPI Kommunrapport

### Leksands kommun under lupp: Låg CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Leksands kommun uppvisar en oroväckande låg poäng på Corruption Perception Index (CPI) med 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller bristande transparens. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 40,6 % av den totala faktureringen på 1,229 miljarder SEK mellan 2022 och 2024, framträder som en central fråga. Denna analys granskar datan för att identifiera mönster och lyfta fram områden som kräver vidare utredning.

Analys: Leksands kommuns CPI-poäng på 20/100 är anmärkningsvärt låg och pekar på strukturella eller processrelaterade brister i hanteringen av offentliga medel. En djupdykning i CPI-faktorerna visar att den huvudsakliga orsaken till det låga resultatet är en hög poäng på "Leverantörsjäv" (20.0), medan övriga faktorer som jäv, maktkoncentration och revisionsbrister inte flaggas. Detta tyder på att fokus bör ligga på hur kommunen väljer och interagerar med sina leverantörer.

Ekonomiskt sett hanterar Leksands kommun en betydande summa, med en total fakturering på 1,229,954,067 SEK under perioden 2022–2024, fördelat på 3,352 fakturor till 100 leverantörer. En koncentration på 40,6 % av betalningarna till topp-5 leverantörer är noterbar, särskilt eftersom flera av dessa är lokala aktörer med verksamhet i få kommuner. Till exempel står Leksandsbostäder Aktiebolag (org.nr 5564960572) för den största delen med 189,626,357 SEK över 192 fakturor, vilket ger ett snitt på 987,637 SEK per faktura. Även Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) sticker ut med 150,604,649 SEK över endast 52 fakturor, ett snitt på hela 2,896,243 SEK per faktura. Denna höga genomsnittskostnad per faktura kan indikera stora enskilda kontrakt eller projekt, men det väcker också frågor om hur upphandlingar struktureras och konkurrensutsätts.

Vidare är nio av de tio flaggade leverantörerna lokala, med verksamhet i en till tre kommuner, vilket kan peka på en preferens för lokala aktörer. Exempelvis har Profilfriskolan Excel AB (org.nr 5590306964) och Leksands IF Fastighets AB (org.nr 5566505334) betydande kontrakt på 75,261,268 SEK respektive 24,773,159 SEK, och deras begränsade geografiska räckvidd (endast en kommun) kan innebära en risk för beroendeförhållanden. Samtidigt finns inga direkta anomalier eller flaggade jäv-personer i datan, vilket gör att några konkreta bevis på oegentligheter saknas. Ändå är den höga koncentrationen av betalningar och den låga CPI-poängen tillräckliga skäl för att granska upphandlingsprocesserna närmare.

Slutligen är det värt att notera att kommunens politiska styre, med en koalition av M, C, L och S, samt en relativt jämn mandatfördelning i kommunfullmäktige (41 ledamöter), inte visar några direkta kopplingar till leverantörerna i datan. Detta innebär att riskerna snarare kan ligga i administrativa rutiner än i politisk påverkan, men det utesluter inte behovet av att undersöka hur beslut om upphandlingar fattas och dokumenteras.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 40,6 % av total fakturering (1,229,954,067 SEK), vilket kan indikera begränsad konkurrens i upphandlingar. - Lokala leverantörer dominerar: Nio av tio flaggade leverantörer är lokala, exempelvis Leksandsbostäder Aktiebolag (189,626,357 SEK) och Profilfriskolan Excel AB (75,261,268 SEK), vilket kan skapa risk för beroendeförhållanden. - Höga snittkostnader per faktura: Skandikon Administration Aktiebolag (snitt 2,896,243 SEK/faktura) och Byggnadsingenjör Nils Skoglund Aktiebolag (snitt 3,073,940 SEK/faktura) har ovanligt höga belopp per faktura, vilket bör granskas för att säkerställa att kostnaderna är motiverade. - Låg CPI-poäng (20/100): Den höga poängen på "Leverantörsjäv" (20.0) signalerar behov av att utreda hur leverantörsval görs och om transparensen i processen är tillräcklig.

Slutsats: Leksands kommuns låga CPI-poäng på 20/100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal lokala leverantörer, ger anledning till oro kring transparens och konkurrens i upphandlingsprocesserna. Även om datan inte visar några direkta anomalier eller jäv, är mönstren kring leverantörskoncentration och höga snittkostnader per faktura tillräckliga för att motivera en djupare granskning. Transparency Sweden rekommenderar att kommunen ser över sina rutiner för upphandling och säkerställer att beslutsfattandet är väl dokumenterat och öppet för insyn. Frågorna kvarstår: Hur säkerställs konkurrens vid val av leverantörer, och finns det tillräckliga kontrollmekanismer för att förhindra beroendeförhållanden?