Nynashamn — CPI Kommunrapport

### Nynäshamns låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörsrelationer

Sammanfattning: Nynäshamns kommun har ett anmärkningsvärt lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar betydande risker för korruption eller oegentligheter i den offentliga hanteringen. En analys av ekonomiska data och leverantörsrelationer visar på en hög koncentration av betalningar till ett fåtal aktörer och flera anomalier i faktureringen. Frågor kring transparens och upphandlingsprocesser framträder som centrala för vidare granskning.

Analys: Nynäshamns kommuns CPI-poäng på 20 av 100 placerar den i en mycket låg kategori vad gäller upplevd korruption, vilket signalerar potentiella brister i styrning och kontroll. En specifik faktor som sticker ut är leverantörsjäv, som står för hela poängsättningen på 20.0 i CPI-faktorerna. Detta tyder på att relationerna mellan kommunen och vissa leverantörer kan vara problematiska, även om andra faktorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister inte visar några avvikelser.

Ekonomiskt sett hanterade kommunen en total fakturering på 123,246,217 SEK mellan 2022 och 2024, fördelat på 3,307 fakturor till 100 leverantörer. En koncentration på 30.8% av betalningarna till de fem största leverantörerna är noterbar, där KPA Pensionsservice Aktiebolag ensamt står för 15,792,637 SEK över endast 4 fakturor, med ett snitt på 3,948,159 SEK per faktura. Även Ankarets Hemtjänst AB, med 8,179,816 SEK över 3 fakturor, uppvisar ett högt snittbelopp på 2,726,605 SEK per faktura. Dessa siffror, tillsammans med andra leverantörer som Raoul Wallenbergskolorna AB (2,403,362 SEK över 3 fakturor), väcker frågor om hur upphandlingar och betalningsstrukturer är utformade.

Vidare framträder ett mönster av lokala leverantörer som dominerar bland de flaggade aktörerna. Företag som Ankarets Hemtjänst AB, El & Fastighetsdrift Stockholm AB (4,778,429 SEK) och Alkärrsplans Utvecklings AB (3,880,353 SEK) är verksamma i ett fåtal kommuner, vilket kan indikera en begränsad konkurrens i upphandlingsprocesserna. Även om detta inte nödvändigtvis innebär oegentligheter, är det viktigt att undersöka huruvida dessa relationer bygger på långvariga kontrakt eller om det finns andra faktorer som begränsar marknadens öppenhet.

Anomalier i datan förstärker behovet av granskning. Exempelvis har flera leverantörer, såsom Ankarets Hemtjänst AB och Stockholm Vatten AB (1,943,850 SEK över 2 fakturor), mycket höga belopp i förhållande till antalet fakturor. Detta kan bero på stora engångsbetalningar eller långa kontrakt, men det är oklart om dessa transaktioner har föregåtts av transparenta upphandlingsprocesser.

Slutligen är det värt att notera att trots det låga CPI-poänget finns inga registrerade jäv-personer eller nätverkskopplingar i datan. Detta kan tyda på att problemen snarare ligger i strukturella brister eller otillräcklig dokumentation än i direkta personliga kopplingar. Frågan kvarstår dock varför leverantörsjäv framstår som den enda indikatorn med poäng i CPI-bedömningen.

Riskindikatorer: - Hög koncentration av betalningar: 30.8% av den totala faktureringen går till de fem största leverantörerna, vilket kan tyda på begränsad konkurrens. - Anomalier i fakturering: Leverantörer som Ankarets Hemtjänst AB (8,179,816 SEK över 3 fakturor) och Raoul Wallenbergskolorna AB (2,403,362 SEK över 3 fakturor) uppvisar höga belopp i förhållande till antalet fakturor. - Dominans av lokala leverantörer: Flaggade aktörer som Alkärrsplans Utvecklings AB (3,880,353 SEK) och Vaktberget Fastigheter Aktiebolag (3,377,430 SEK) är verksamma i få kommuner, vilket kan indikera otillräcklig marknadskonkurrens. - Leverantörsjäv som enda CPI-faktor: Poängen på 20.0 i leverantörsjäv är den enda avvikelsen i CPI-bedömningen – vad ligger bakom detta? - Begränsad transparens: Bristen på data om politiskt styre och kommunfullmäktige försvårar en helhetsbedömning av beslutsprocesserna.

Slutsats: Nynäshamns kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100 är en tydlig signal om att det finns risker kopplade till hanteringen av offentliga medel, särskilt gällande leverantörsrelationer. Den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer, tillsammans med anomalier i faktureringen och dominansen av lokala leverantörer, motiverar en djupare granskning av upphandlingsprocesserna. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn och vidare undersökningar för att säkerställa att kommunens resurser används på ett rättvist och transparent sätt. Frågan är: vilka åtgärder kan vidtas för att stärka konkurrensen och minska riskerna för oegentligheter i framtiden?