Region Norrbotten — CPI Kommunrapport

### Region Norrbotten: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Region Norrbotten uppvisar en oroande låg CPI-poäng på 25 av 100, vilket indikerar betydande risker för korruption eller oegentligheter i den offentliga hanteringen. Med en total fakturering på över 6,3 miljarder SEK mellan 2022 och 2024 och en koncentration på 65,6 % av betalningarna till topp-5 leverantörer, framträder ett mönster av beroende av ett fåtal aktörer. Särskilt höga snittbelopp per faktura hos vissa leverantörer och en flaggad lista av lokala aktörer motiverar en djupare granskning.

Analys: Region Norrbotten hanterar en omfattande ekonomi med en total fakturering på 6 398 408 017 SEK under perioden 2022–2024, fördelat på 3 823 fakturor och 100 leverantörer. Det som sticker ut är den exceptionellt höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer – 65,6 % av de totala utgifterna går till de fem största leverantörerna. E-hälsomyndigheten (org.nr 2021006552) står för den största andelen med 1 552 150 935 SEK över 65 fakturor, vilket ger ett genomsnitt på 23 879 245 SEK per faktura. Liknande höga snittbelopp ses hos KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) med 15 261 832 SEK per faktura och Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet (org.nr 2220002949) med 13 529 798 SEK per faktura. Dessa belopp är anmärkningsvärt höga och kan indikera komplexa eller omfattande avtal, men också en risk för beroende av enskilda leverantörer.

CPI-poängen på 25 av 100 är alarmerande låg och pekar på strukturella svagheter i regionens hantering av offentliga medel. En specifik faktor som bidrar till den låga poängen är leverantörsjäv, som står för 20,0 i indexet. Detta innebär att det kan finnas kopplingar eller beroenden till vissa leverantörer som inte är tillräckligt transparenta. Samtidigt är andra riskfaktorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister nollställda, vilket kan tyda på att vissa kontrollmekanismer fungerar, men att leverantörsrelationerna ändå kräver särskild uppmärksamhet.

En annan aspekt som förtjänar granskning är de flaggade lokala leverantörerna. Bland dessa återfinns SVENSK LUFTAMBULANS (org.nr 2220003061) med betalningar på 102 527 190 SEK, samt flera andra aktörer som Luleå Energi Aktiebolag (org.nr 5561398255) och GÄLLIVARE ENERGI Aktiebolag (org.nr 5561964965) med betydande summor. Att dessa leverantörer är verksamma i ett begränsat antal kommuner (1–3) kan vara naturligt med tanke på regionens geografiska struktur, men det väcker frågor om huruvida upphandlingarna sker på lika villkor och om det finns tillräcklig konkurrens.

Slutligen är det värt att notera att antalet fakturor per leverantör varierar kraftigt. Medan E-hälsomyndigheten har 65 fakturor för sina 1,5 miljarder SEK, har Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet endast 11 fakturor för sina 148 827 776 SEK. Denna skillnad i fakturafrekvens kan vara en indikation på olika betalningsstrukturer eller avtal, men det kan också signalera en brist på detaljerad uppföljning av stora betalningar.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration (65,6 % till topp-5): Är regionen för beroende av ett fåtal aktörer, och hur säkerställs konkurrens i upphandlingarna? - Extremt höga snittbelopp per faktura: Leverantörer som E-hälsomyndigheten (23 879 245 SEK/faktura) och KPA Pensionsservice Aktiebolag (15 261 832 SEK/faktura) sticker ut – vad ligger bakom dessa summor? - Leverantörsjäv (20,0 i CPI): Finns det odeklarerade kopplingar eller intressen som påverkar relationerna till vissa leverantörer? - Flaggade lokala leverantörer: Hur säkerställs transparens och rättvisa i avtal med lokala aktörer som SVENSK LUFTAMBULANS (102 527 190 SEK) och Luleå Energi Aktiebolag (25 553 139 SEK)? - Låg CPI-poäng (25/100): Vad ligger bakom denna låga bedömning, och vilka åtgärder planeras för att stärka förtroendet för regionens hantering av offentliga medel?

Slutsats: Region Norrbotten står inför tydliga utmaningar kopplade till sin låga CPI-poäng på 25 av 100 och den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer. Medan datan inte visar direkta bevis för oegentligheter, pekar mönstren på risker för beroende av enskilda aktörer och potentiella brister i transparensen kring leverantörsrelationer. En djupare granskning av upphandlingsprocesser och avtal, särskilt med topp-5 leverantörer som E-hälsomyndigheten och KPA Pensionsservice Aktiebolag, samt de flaggade lokala aktörerna, skulle kunna bidra till att stärka förtroendet för regionens ekonomiska hantering. Transparency Sweden uppmanar till fortsatt uppföljning och ökad insyn i dessa frågor.