Ulricehamns — CPI Kommunrapport

### Ulricehamns kommun: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Ulricehamns kommun har en anmärkningsvärt låg poäng på Corruption Perception Index (CPI) med 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller bristande transparens. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 41,6 % av den totala faktureringen på 1,482 miljarder SEK mellan 2022 och 2024, samt en dominans av lokala leverantörer, lyfter fram behovet av närmare granskning. Denna analys belyser faktorer som kan bidra till den låga CPI-poängen och ställer frågor om upphandlingsprocesserna.

Analys: Ulricehamns kommuns CPI-poäng på 20 av 100 är en tydlig indikator på att det kan finnas strukturella eller processrelaterade problem som påverkar transparensen och risken för korruption. Enligt CPI-faktorerna är det framför allt "leverantörsjäv" som sticker ut med en poäng på 20,0, medan övriga faktorer som jäv, maktkoncentration och revisionsbrister ligger på 0,0. Detta pekar på att relationerna mellan kommunen och dess leverantörer kan vara en central fråga att undersöka vidare.

Ekonomiskt sett hanterar Ulricehamns kommun en betydande summa, med en total fakturering på 1,482 miljarder SEK under perioden 2022–2024, fördelat på 3 656 fakturor och 100 leverantörer. En koncentration på 41,6 % av betalningarna till de fem största leverantörerna är noterbar. Ulricehamns Energi Aktiebolag (org.nr 5564565389) står ensam för 242,6 miljoner SEK, vilket motsvarar cirka 16 % av den totala faktureringen, med ett snitt på 366 484 SEK per faktura över 662 fakturor. Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) följer med 158,1 miljoner SEK över endast 43 fakturor, med ett högt snitt på 3,67 miljoner SEK per faktura. Denna koncentration av betalningar kan vara naturlig för vissa sektorer, men den höga andelen väcker frågor om hur upphandlingar genomförs och om konkurrensen på marknaden är tillräcklig.

En annan aspekt som framträder är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Tio leverantörer, inklusive Ulricehamns Energi Aktiebolag (242,6 miljoner SEK), Blue Wall Construction Väst AB (52,2 miljoner SEK) och Byggman Borås AB (32,7 miljoner SEK), är markerade som lokala, med verksamhet i ett begränsat antal kommuner (1–3). Även om det inte finns några direkta anomalier eller flaggade jäv-kopplingar i datan, kan en så stark inriktning på lokala aktörer innebära en risk för att upphandlingar inte alltid sker på lika villkor för externa aktörer. Hur säkerställs att processen är öppen och konkurrensutsatt?

Den politiska fördelningen i Ulricehamns kommunfullmäktige visar en relativt jämn spridning av mandat, där Moderaterna (M) och Socialdemokraterna (S) båda har 9 mandat (18 %) vardera, följt av Sverigedemokraterna (SD) och Nya Ul (8 mandat vardera, 16 %). Det nuvarande styret (M, C, L, KD) har en tydlig majoritet, men ingen enskild maktkoncentration framträder i datan (CPI-faktor 0,0). Frågan är om den politiska balansen återspeglas i beslutsfattandet kring upphandlingar och leverantörsval, eller om andra faktorer spelar in.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 41,6 % av den totala faktureringen (1,482 miljarder SEK), vilket kan indikera begränsad konkurrens. Hur säkerställs att upphandlingar är öppna för fler aktörer? - Dominans av lokala leverantörer: Tio flaggade leverantörer är lokala, med betalningar på mellan 11,7 och 242,6 miljoner SEK. Finns det rutiner för att undvika favorisering av lokala aktörer? - Hög CPI-poäng för leverantörsjäv (20,0): Detta är den enda flaggade faktorn i CPI-datan. Vad ligger bakom denna bedömning, och vilka åtgärder vidtas för att minimera riskerna? - Stora fakturabelopp per leverantör: Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) har ett snitt på 3,67 miljoner SEK per faktura, och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (org.nr 2220000810) har ett snitt på 2,37 miljoner SEK per faktura. Är dessa belopp motiverade och väl dokumenterade?

Slutsats: Ulricehamns kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en stark inriktning på lokala aktörer, pekar på potentiella risker i upphandlingsprocesserna. Även om datan inte visar några direkta anomalier eller jäv-kopplingar, är det viktigt att kommunen granskar hur konkurrens och transparens säkerställs vid val av leverantörer. Transparency Sweden uppmanar till en djupare analys av de flaggade riskindikatorerna för att säkerställa att skattebetalarnas medel hanteras på ett rättvist och effektivt sätt. Frågan kvarstår: vilka åtgärder vidtar Ulricehamns kommun för att stärka förtroendet och höja sitt CPI-värde?